|
Bygdegårdens Historik
När ett antal bybor samlades en kväll i början av 1980-talet läckte det genom taket i byns allmänt fallfärdiga samlingslokal. Vid tidpunkten var det inte bara bygdegården som var i dåligt skick. Hela samhället var i stort behov av investeringar i nya lokaler. Det krävdes krafttag för att bibehålla viktiga servicefunktioner som post, bibliotek, apotek, skola och omsorg i byn. För att behålla invånare och företag krävdes en fortsatt fungerande infrastruktur.
- Vi insåg snabbt att ingen annan skulle lösa våra problem. Skulle vi rädda viktig samhällsservice och på sikt också rädda byn, var vi tvungna att göra det själva, berättar Nils-Bertil Nilsson, dåvarande ordförande i Trångsvikens Bygdegårdsförening. Vi var tvungna att bygga en lokal med maximal samverkan för att uppnå ekonomisk bärighet.
Det var en innovativ tanke som stötte på visst motstånd till en början. Ingen hade gjort det förut – därför gick det inte, ansågs det på en del håll.
Vändpunkten kom då vi fick kontakt med Bygdegårdarnas Riksförbund. Förbundet hjälpte till med de ansökningar som fordrades för att finansiera projektet och uppmuntrade oss i våra ansträngningar.
Invigning 1992
Under de tio år som passerade, växte och förbättrades projektet och sett i efterhand var det nog tur att planerna fick tid att mogna, tycker Nils-Bertil. Idéerna utvecklades, ritningarna förfinades och resultatet blev i slutändan unikt.
Arbetet, som i början avsåg att rädda byns fallfärdiga samlingslokal, blev en lärorik resa. Det blev starten på något nytt. Det var utgångspunkten för en ny tid i Trångsviken.
Bygdegården invigdes 1992 och är både en unik träffpunkt och en viktig utgångspunkt. Åren av enträgna ansträngningar och ideella arbetstimmar mobiliserade den kraft och företagaranda som präglar samhället i dag.
Bygdegården inrymmer flera viktiga funktioner och all nödvändig samhällsservice, allt under ett tak. Men huset, som är byns hjärta, bär också ett symboliskt värde för framtidstron och lagarbetet i Trångsviken. Här finns rum för alla.
- Vi lärde oss dessutom att inte acceptera ett nej och att det är möjligt att åstadkomma förändring trots motstånd och nejsägare, om man bara bestämt sig och arbetar målinriktat och uthålligt och hittar rätt samarbetspartners.
Den kunskapen har kommit till användning många gånger sedan dess i vår ambition att utveckla Trångsviken. I byggnaden möts skolbarn, företagare och invånare varje dag för att äta, träna gymnastik, besöka kyrkliga aktiviteter, delta i konferenser eller spela bingo.
Bygdegården är en naturlig mötesplats för alla generationer med varm social samvaro. Här kan man träffa folk, gå på post eller apotek, ta del av annan kultur eller vara med i någon av de totalt fjorton verksamheter som samverkar i huset.
- Det var hårt arbete med att förverkliga vår idé om ett allaktivitetshus på 2 000 kvadratmeter och det kostade 27 miljoner kronor. Men det har gett bygden stolthet, självtillit och tro på egen sin förmåga, något som smittat av sig på utvecklingen i stort. Bygdegården påminner oss om att inget är omöjligt när man hjälps åt, säger Nils-Bertil Nilsson. Samverkan är det vinnande konceptet. |
|
News
Headlines »
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit.
Headlines »
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit.
Headlines »
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit.
Headlines »
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit.
|